1939 fick 14-årige Gert Berliner ta farväl till sina föräldrar när han gick ombord på ett tåg från Berlin till Sverige. Då hade alternativ för judar som hoppades undkomma Nazi-Tyskland nästan försvunnit. En av de mycket få möjligheter som återstod var Kindertransport - en räddningsinsats som leddes av judiska och Quaker-organisationer som smugglade barn ur landet med tåg. Det hemliga uppdraget hjälpte tusentals barn att fly, och Gert var en av dem. Men bara barn tilläts i tågen. Och så viftade den unga pojken adjö till de enda föräldrar som han kände, beväpnade med en väska som kunde passa lite mer än en liten fylld apa.
Hans föräldrar skickades till Auschwitz, där de mördades 17 maj 1943.
Berliner togs in av en snäll familj i Sverige och flyttade till USA efter kriget. Föräldralös och helt ensam, tog han med sig leksaksapen.
Han växte upp och arbetade som fotograf och konstnär, reste brett och tog med sig leksakapen vart han åkte. Han gifte sig och hade en son, Uri, som i ett vackert stycke för NPR skrev: "Han var en avlägsen far. Och jag var en avlägsen son, mycket av vår tid tillsammans för att stoppa, obehagliga tystnader." Gert talade sällan om sitt tidiga liv, eller sina föräldrar, och under större delen av Uri: s vuxna liv trodde han "det fanns bara tre Berlinare: min pappa, jag och min son, Ben."
En liten pojke som flydde från nazisterna.
En leksakapa han bar med sig.
Tio år senare ledde donationen av det fyllda djuret till ett museum till en anmärkningsvärd upptäckt https://t.co/2UuGnf10Tv @uberliner pic.twitter.com/ySyLbDrx8Q
- David Beard (@dabeard) 14 november 2018
Sedan 2003 frågade Aubrey Pomerance, en arkivist från det judiska museet i Berlin, sin far om han kunde donera något från sin barndom som besökare på museet personligen kunde relatera till. Han gav honom leksakan och den tog tillbaka till Berlin. I många år satt apan i museet.
2015 besökte en kvinna med namnet Erika Pettersson museet och såg apan och ett foto av en liten pojke med namnet Gert Berliner. Vilket slump, tänkte hon. Hennes mors efternamn var också Berliner. Det visar sig att Gerts far hade en bror, vars barn också hade lyckats fly till Sverige. Men de kom inte ut via Kindertransport; istället skickades de till arbete på gårdar i avlägsna delar av landsbygden. Även om de var kusiner som bodde i samma land på samma gång, visste de ingenting om varandras existens.
Men det förändrades allt tack vare leksakapan.
Uri reste nyligen till Sverige för att träffa sina länge förlorade familjemedlemmar och skrev det, "även om vi just mött kände det bra att vara i mina nyfundna släktingar. Att vara en del av en större familj - en familj som inte bara har överlevde, men har vuxit och trivs."
När det gäller Gert, som nu är 95, är han tacksam.
"Det är en gåva, " sa han. "I min ålderdom har jag upptäckt att jag har en familj."
Och det är trevligt att veta att han inte hade fel för alla dessa år sedan, då han trodde att den fyllda apan var en magisk talisman som skulle återförena honom med sin familj en dag.
"Plötsligt på grund av apan har jag ett telefonsamtal, någon i Sverige på alla platser och säger, ja, jag tror att du är min kusin, " sa han.
När han flydde från nazisterna som barn packade Gert Berliner en fylld apa. Han behöll den i mer än ett halvt sekel innan han donerade det till ett museum, en handling som ledde till en anmärkningsvärd upptäckt: familj som han inte visste att han hade. https://t.co/hPCHlE3kQm pic.twitter.com/F3lTDdzS1z
- NPR (@NPR) 14 november 2018
Historien har blivit viral och det är naturligtvis att få alla att gråta.
Jag gick precis från telefonen med @uberliner, som berättade den fantastiska historien om sin pappa, hans fyllda apa och fly från nazisterna. Han har fått många e-postmeddelanden och anteckningar på sociala medier. "Vanligtvis täcker jag saker som tullar och handel. Det kan inte vara annorlunda än den här historien." pic.twitter.com/Oy7ehZe9iM
- David Beard (@dabeard) 14 november 2018
Världen kan vara en mycket grym plats, men den kan också vara magisk. Och för en annan fantastisk historia, läs om hur sociala medier hjälpte en kvinna att gå från att inte ha någon familj alls till att vara en dotter, barnbarn, syster och moster.